lördag 28 februari 2009

Just så

Skamlös reklam för rean

Just nu har seriebutiken Sofo Comics 20-50% på allt i butiken. DEras ordinarie pris på min bok är 119 kronor, men nu under rean kan du få den för 95 spännande spänn.

Själv ska jag gå loss på alternativ serierna.

torsdag 26 februari 2009

Det är bara torsdag!

Jag var helt övertygad om att det var fredag idag, men det är bara torsdag.


Betänk att de flesta bloggar enbart innehåller denna typ av inlägg.

Idag hade jag två omaka strumpor på mig.

Oh, jag åt glass efter lunchen idag. LYX!

Sångerskan i Tokio Hotel är bara sååå göllig!

Min mamma betalade min hyra idag. Jag är 35 år gammal.

Idag var jag på jobbet.

Jag har tillgång till all den här porren, men har ingen lust att runka.

Etc.

onsdag 25 februari 2009

Kapitel 2: Till Jenny, sid 5

I-roni

En låt som jag lyssnar mycket på nu är Sophia Somajos "I-rony". Är titeln en hint om att snubben hon sjunger om heter Ronny? Hur hippidi-hopp låter Ronny? Ronny är ju kriminell. Handlar låten om att hon vill ha Ronny nu när hon inte kan få Ronny för att Ronny sitter på kåken?

Eller är Ronny nån slags Ipod? Ironny från Apple?

Förlovningen mellan Victoria och den där Daniel

Jag såg Marie Antoinette av Sofia Coppola på DVD häromdan och den var ju verkligen skittråkig. Jag fattar ändå poängen med det där äktenskapet. Det var viktigt att skapa en allians genom kungligt giftermål mellan stormakterna Frankrike och Österrike.

Men Daniel är ju från Ockelbo. Jag har varit i Ockelbo. Ockelbo är en håla. Varför ska Sverige ha en allians med Ockelbo? De är ju bara kända för att ha extra dryga mygg där.

Kunde de inte gift bort Vickan med nån ryss istället? Alla är rädda för ryssen!

tisdag 24 februari 2009

Om cirka en månad

För er som bor i Göteborg så kan jag meddela att jag ska prata om min bok under Serieveckan på Göteborgs Stadsbibliotek 23 mars. Jag tror det är gratis inträde. Johan Wanloo och Sara Gráner kommer också vara där och prata om sina böcker, plus att det händer en massa andra grejer under veckan.

Mer om detta när det närmar sig.

söndag 22 februari 2009

Jag kunde ha dött: Del 57

Runt 18-tiden idag så somnade jag när jag läste en svensk serietecknarens bok. Jag vaknade två timmar senare av att det kom konstiga ljud från köket. Yrvaken vinglade jag dit och upptäckte att jag lämnat en spisplatta på -- på högsta värmen dessutom! Det var rätt varmt i köket, om man säger så.

Andra gången den här veckan dessutom!

Ska det va så där?

Nu är ju jag känd för att vara extremt PK och moraliserande, men svär och snuskar de sig inte lite väl mycket i Melodifestivalen? Jag tänker inte på artisterna, utan programledaren och pausunderhållningen. Det är ju ett barnprogram för fan.

torsdag 19 februari 2009

Tjejerna älskar mig helt plötsligt!!!

Ända sen boken kom ut så har jag blivit väldigt populär bland the ladys. Idag fick jag exempelvis det här kärleksbrevet skickat till mig på helgon!

Hej min kära,

Mitt namn är flora Nelson, jag är enda tjejen, jag såg din profil idag på (http://www.helgon.net) och blev intresserad i dig, kommer jag också vilja veta mer för dig, och jag vill att du ska skicka ett mail till min email adress så kan jag ge er min bild för att du ska veta vem jag är. Här är min e-postadress (cencurerat) Jag tror vi kan gå härifrån!
Jag väntar på ditt mail till min e-postadress ovan.
Försök att kontakta mig med min e-postadress på (cencurerat)

tacka.

flora.

Hello My Dear,
My name is flora Nelson,i am single girl, i saw your profile today at(http://www.helgon.net)and became intrested in you,i will also like to know you more,and i want you to send an email to my email address so i can give you my picture for you to know whom i am. Here is my email address (cencurerat) I believe we can move from here!
I am waiting for your mail to my email address above.
please try to contact me with my email address at (cencurerat)

thank.

flora.

....

Well, man blir ju smickrad!

Facebook är extra skoj ibland


Låter ju nästan som en drink eller nåt.

onsdag 18 februari 2009

Kapitel 2: Till Jenny, sid 2

69:an i vaginan

Till och med Obama har boken!


Helt galet. Hans pappa är tydligen svensk, så Obama (eller Oh Mama, som hans vänner kallar honom) älskar att läsa svenska serier.

måndag 16 februari 2009

Nästan för coolt för att vara sant

Jag var väldigt blyg och inte alls populär när jag gick i grundskolan. Jag presterade dåligt också och lärde mig först att läsa någorlunda bra vid nio års ålder. Serierna blev en väg in i läsandet för mig, men bara på min fritid. I slutet av mellanstadiet började det lossna lite för mig och jag fick lättare att lära mig. Jag hade väldigt stor respekt för lärarna och ville lära mig så mycket som möjligt av dem, fast jag hela tiden hade med mig känslan av att vara korkad. Jag gick till och med på svenska för invandrare i lågstadiet och extramatte och extragympa. Det där krossade mitt självförtroende tidigt och jag var tyst under lektionerna i skolan och ställde aldrig till med nåt bus.
Men de gånger jag hamnade i konflikt med lärarna var när vi skulle låna böcker på biblioteket i Vårby Gård, eller andra gånger när man skulle välja en bok att läsa på svenskalektionerna (eller heter det "svensklektionerna"?) så försökte jag alltid få igenom att få läsa seriealbum. Seriealbumen på bibblan i Vårby Gård på slutet av 80-talet och början av 90-talet låg i en back på barnavdelningen, och jag antar att det kanske bidrog till lärarnas syn på dem, även om jag har hört att just olika bibliotek har varit väldigt avgörande för att öka seriemediet status i Sverige.
Jag fick i alla fall aldrig låna de där serierna för lärarna eller läsa dem under skoltid, och jag var alltid sur och ledsen över det.

Idag fick jag ett mail från en sjuttonårig kille vars klass på svenska A-kursen hade haft serieromaner på schemat. Han hade inte hade haft så stora förväntningar på min seriebok eftersom han kände sig tvingad till att läsa den, men han blev positivt överaskad och gillade boken. Framförallt tycker jag att det var en så jäkla cool grej att de fick läsa serier som skoluppgift! Tiderna förändras, I guess :)

söndag 15 februari 2009

Sex and the City Kids

Mina syskonbarn (Lisa 10, Erika 6, Hillevi 4) och jag satt runt köksbordet hos mina föräldrar idag. Erika skvallrade om att Lisa är kär i en kille.
Lisa: AHA, men DU är också kär, sa hon irriterat.
Erika: Ja-a! I tre stycken!! Så hon skitnöjd.
Erika: Men kom igen nu, säg vem det är. Vi lovar att inte skratta!
Micke (28): Jag kommer gråta!

Vadå, hittade jag bara på?

Igår åt jag jättegod hemlagad pizza med tjäjärna och sen var jag på Tiki Room. Eller det var lite svårt att komma in där, för de får bara ha 40 personer i lokalen åt gången, för brandmyndigheten har sagt till dem. Om de inte får ett nytt beslut blir det nog svårare att överleva för dem.

Idag ska jag hem till min föräldrar för att jag har ju fyllt år. Min pappa har också fyllt år, så vi gör gemensam sak och firar 100 år!

Jag såg förresten på en blogg om serier att jag skrivit nån gång att de ska öppna en Waynes Coffee i Serieteckets gamla lokal. Det var alltså ett skämt.
Muf i Stockholm gjorde en fotoserie för några år sen där de tyckte att man skulle stänga ungdomsgården "Lava" och öppna ett Waynes där (eller Roberts eller vad det nu var. De är ju alla lika) för att öka mångfalden av kaféer i Stockholm.

Fast vad jag hört så är det ett ekologiskt kafé de ska öppna där 'Teket tidigare låg. Om några år är säkert Kulturhuset en galleria istället för ett ställe för gallerier.

lördag 14 februari 2009

Melodifestivalen error

Jag var jättepepp på att se Cockies N Beans, men självklart lade både TV:n och internet av samtidigt. Nåt med comhem :(

Signering idag

Glöm nu inte att det är signering kl 13.00-14.00.
I DN står det att det börjar 14.00, så vi kommer nog köra en extra halvtimme - timme.

Akademibokhandeln
Skrapan, Götgatan 78. Stockholm

Jag ritar så klart ett litet porträtt av er med runt huvud. Samlarvärde FTW.

fredag 13 februari 2009

Här kommer faktan

Idag kom jag på den roliga leken "rensa ur allt damm som fastnat i tangentbordet". Jag har ett svart tangentbord så det syns inte lika bra som på vita tangentbord när det blivit alldeles äckligt. Vita tangentbord har ju gärna ett grått lager över sig med hudavlagringar. Visste ni att ca 40% av allt damm i ens hem består av hudrester?
Det är rätt vidrigt.

Jag kanske borde gått en kurs istället?

Det här kanske kan va nåt? http://www.komoverdittex.nu/

Hade jag gått den kursen för några år sen hade jag sluppit göra en bok...

Jag gillar att det är en söt liten hundvalp längst ned på sidan.
Att sälja grejer med gulliga djur är grunden i all bra marknadsföring.
Det fick vi lära oss redan första veckan på Beckmans.

torsdag 12 februari 2009

Kaptiel 1: Till Anna, sid 8

Ajsing bajsning lilla katt. Du får ont i magen.

Den där smörgåstårtan var nog i sju lager med jag tror bestämt att nio lager kom ut under natten. Inte kul att vara laktosintolerant.

onsdag 11 februari 2009

Smörgåstårtan


Den här delad på två var inte att leka med. Jag känner mig alldeles svimfärdig.

För 28 år sedan...

... föddes jag på Huddinge BB.
Grattis till mig.

Och grattis Arboga! Dressmann öppnar!

tisdag 10 februari 2009

Ibland vill man bara bli matad av sin fågelmamma


*Piip Piip*

Det här hade jag helt missat, men det är kul ändå


Jag är ju uppvuxen i Vårby Gård, så jag tycker det här är kul. Fast jag fattar inte vad låten handlar om.
Att det låter som The Clash gillar jag också, eftersom The Clash kommer tvåa efter Springsteen i min värld.

DJ Mendez har bott i Vårby Gård förresten! Jag vet inte om det är sant iofs.

måndag 9 februari 2009

Missa inte

Amateur animal homevideo

Fick ett spam från "Beth" som erbjöd mig äkta amatördjur-hemvideofilm.
Jag misstänkte att det var djurporr, så jag raderade mailet lite väl fort. Jag har inget emot djur eller så. Jag gillar dem inte på det sättet bara.

Vad jag däremot undrar är:
Vad är ett amatördjur? Är det något som inte är ett djur på riktigt? Eller är det ett djur som är rätt dålig på att vara djur?

Det finns professionella djur - djur som man lärt olika tricks och som medverkar i filmer och på marknader i Kina.
Inom porren med människor gör man skillnad mellan amatörer och proffs. Amatörer är ofta såna som du och jag - vi gör våra filmer med digitalkameran och så får vi dem snodda under mystiska omständigheter (...) och helt plötsligt har fem personer sett en suga av en känd Dramatenskådis på nätet.

Är amatördjurporren den typen som folk spelar in med sina husdjur?
Önskar att jag hade kvar Beths mail, så jag kunde fråga henne.

Kaptiel 1: Till Anna, sid 7

Inte alls photoshopat


Jag äger och dominerar denna Nacho Libre-mask som jag fått av Mexikotjejen.

Samma nätter väntar alla

Jag tror att jag har mailfobi. Jag gillar inte att kolla mina mail. Oftast så är det nån som vill att jag ska göra något, men som vill att jag ska betala för att göra det åt dem. Det vill jag oftast inte. Ibland vill jag det dock, så därför måste jag fortsätta att kolla mina mail. Fobin har blivit lite lättare att tampas med sen jag bytte till ninja-temat på Gmail, i alla fall.

Jag har ont i halsen. Jag har blivit förkyld. Jag tycker inte det är så jättekul.

Jag hade en idé om ett rätt roligt inlägg med sextema, men jag har totalt glömt bort vad det var. Jag minns bara att det var revolutionerande.

Igår såg jag på "Agenda". Inslaget om skönthetsoperationer var mycket MYCKET längre och ingående än det om upprivandet av lagen om kärnkraft. Jag har väldigt svårt att bli arg på borgarna. De kör ju med öppna kort ändå. De låtsas inte vara goda.

Undrar om man kan spruta in kärnkraftsavfall istället för botox för att få bort rynkorna? Då skulle de kunna ägna en halvtimme åt det.

Jag gillar förresten Amelia Adamo väldigt mycket. Det är inte många i min krets som gör det, men jag gör det. Jag är uppvuxen med "Aftonbladet Söndag" och "Amelia".
Jag tror inte att jag är kulturelit och jag tror inte heller att jag vill vara det.

söndag 8 februari 2009

Fan-art av Sofia Olsson


Sofia Olsson är en grym serietecknare som gjort boken "Ända Hit" (Komika Förlag) och så har hon haft med serier i babian.se, Hjälp, Galago och typ alla andra tidningar som finns, och så är hon med i det feministiska seriekollektivet Dotterbolaget.

MTV var bättre förr

Det är ju bara reklam för mobilsignaler på MTV och sen när de ska spela musikvideos så är det också bara mobilsignalsmusik, men som tur är det inte så många musikprogram på Music Television, utan olika dåkusåpor om rika snorungar, och som tur är så har jag inte en TV.

När jag var liten var det i alla fall ordning, då visade de Roxette hela tiden och Ray Cokes.

RAY COKES HAR EN EGEN HEMSIDA! och jag vill ha sexuellt umgänge med honom.

Varför bloggas det?

I kulturdelen i dagens DN så frågar författaren Gertrud Hellbrand, "Varför är vår tid så besatt av det privata?". Svaret är något högtravande om att det är istället för religion och att det privata fyller i tomrummen efter de stora berättelserna.

Jag tror det mer handlar om att vi alltid har varit intresserade av det privata. Även i det gamla kristna Sverige skvallrades det om grannen, förmodligen även redan på stenåldern. Skillnaden nu är väl mer att grannen själv är beredd att skvallra om sig själv?

lördag 7 februari 2009

"Har ni tänkt på det här med att..."

Min flickvän tycker att jag ska börja alla mina inlägg på det viset.

Har ni tänkt på det här med att Åhléns och IKEA inte har en aning om ifall deras dunprodukter kommer från dundjur som plockas levande?
Antingen är de alltså inkompetenta eller så ljuger de.

I lost my money and I lost my wife

Idag lyssnar jag på Springsteens The Rising-platta. Den är liksom trevlig. Inget mästerverk eller så. Egentligen är ju den bästa Springsteen-skivan Darkness on the Edge of Town, och den är också förebilden för mitt skrivande på något vis. Sista spåret på skivan är just "Darkness on the Edge of Town" och på samma sätt slutar min bok med att kapitlet delar titel med boken, "Till alla jag legat med", och en massa darkness.

fredag 6 februari 2009

Kaptiel 1: Till Anna, sid 6

Så här skrev Arbetaren om boken

Jävla skit-scanner. Jag blir så förbannat darkly.

Om det är nåt som verkligen kan irritera skiten ur mig så är det scanner-program som skannar in en bild och sen stänger ned sig, så man måste öppna programmet igen, ställa in samma inställningar som förra gången och sen skanna igen. Det blir sjukt jobbigt om man ska scanna in flera bilder. Det här är den stora anledningen till varför jag fortfarande har kvar min Agfa-scanner från 1997 - dess scanner-program "scanwise" är verkligen oöverträffat. Tyvärr slutade Agfa tillverka scanners för några år sen.

torsdag 5 februari 2009

Fan-art av Thomas Olsson


Här är ett fan-art av Thomas Olsson som tecknar serien Rogert (som går bland annat i Rocky Magasin, Pondus och flera till - vilket gör Thomas extremt rik. Han bor i ett stort hus i Provance. I sin vallgrav har han hajar, krokodiler och ninjor som vaktar).

Konsten att sätta sig över andra

Ibland så drabbas även jag av kreativ tomhet. Just nu är det helt blankt i huvudet och det enda jag vill göra är att kolla på Dicso Very när det fiskar krabbor i Barents hav.

Jag hade tänkt skriva nåt om hon på Konstfack som gjorde den där grejen på St. Görans psykakut, eftersom jag själv varit där i egenskap av faktisk patient och i egenskap av att jag själv har en liknande kandidatexamen, men det enda jag kan säga är att de flesta av de där examensarbetena som görs blir rätt kassa.
Några av er minns säkert mitt som var en serie om två soldater i Irak som jag fick en del skit för. Hursom, man ska inte ha så höga förväntningar på att det där eller något annat examensarbete kommer bli särskilt bra, Det rör sig ju om skolarbeten. Sen att någon annan patient kunde passat på att ta livet av sig eller skadat sig allvarligt är ju så klart lite trist, men vill man dö så ska man ju inte hindra folk från att göra det...
I Debatt så verkade Janne Josefsson vara kritisk mot de här tilltaget. Jag antar att han hade tyckt att det hade varit bättre om en journalist hade gjort exakt samma sak, men med dold kamera på sig.

Det är ju en rätt vanlig konstform för medelklasskids att försöka ta sig in i andra sammanhang än vad de är vana vid. När jag gick förberedande konstskola på Lidingö så var det några som en dag bestämde sig för att inte fika som vanligt på Södermalm, utan att åka ut till Alby för att fika där. I Alby är det främst gubbar från olika länder i mellanöstern som hänger på fiken hela dagarna. Detta tyckte konsteleverna var väldigt exotiskt och de kom tillbaka och berättade om hur häftigt det hela hade varit, och hur intressant det var att studera hur gubbarna reagerade på deras närvaro.
Igår så kollade jag på ett TV-program om snöleoparden, och där höll de på och pratade om den här snöleoparden på precis samma sätt som konsteleverna hade pratat om gubbarna på fiket i Alby.

Okej, jag blir alltid lite stött när folk exotiserar Alby (och liknande förorter) eftersom jag själv är uppvuxen där och vet att det är som vilket annat ställe som helst där folk bor, sover, äter och bajsar, och jag blir lite stött när folk tar sig in på akutmottagningar för att testa hur det är när det säkert finns flera studenter på Konstfack som på riktigt skulle behöva den typen av hjälp. Det är dessutom en typ av hjälp som alla har tillgång till, så det rör sig inte alls om att ta sig in i slutna miljöer som vi inte har tillträde till.

Något som jag tror är bidragande till att "vanligt" folk reagerat negativt på det här konstverket är att det som så många andra liknande konstverk sätter konsten över människor, och i och med det får man även känslan av att konstnären i fråga anser sig ha högre rang än vad andra har. Samtidigt tycker jag att journalister och framförallt konstkritiker sätter sig ännu högre upp.
Mer om detta vid ett annat tillfälle.

tisdag 3 februari 2009

Jag skulle vilja tacka

En viktig sak att göra när man skapar något är att rådfråga personer man ser upp till och tycker har rätt smak för det man gör. Det kan kännas jättejobbigt att göra det, men det är ofta värdefullt. Inte bara för att de kommer med nya ögon på det du sysslar med, utan även för att du själv kommer helt plötsligt bli mer självkritisk, "Asså, här tänkte jag egentligen gjort så här, men så...", "Okej, men gör så då istället för att komma med ursäkter".

Nu tänker jag passa på att tacka de som varit med och hjälpt mig på olika sätt att göra boken.

Lars Fuhre, lektor på Beckmans Designhögskola, för att jag fick göra boken som sommarprojekt på skolan.
Fabian Göranson på Kolik Förlag, som var den som först ville ge ut boken och som piskade mig när jag inte fick någonting gjort. Han gav mig en bra penna som inte är en Staedtler som jag ritade nästan hela boken med och som inte går att köpa i Stockholm. Han tvingade mig även att göra raka rutor, istället för handjagade - som är rätt poppis bland alternativtecknarna och tipsade mig om att använda cirkelmallar för att göra runda huvuden med. Och så hjälpte han till med att strukturera upp boken.
Marcus Nyblom på Kolik Förlag som kom med jättemycket pepp när jag krisade som värst.
Olga som läste boken i ett tidigt stadium och som kom med värdefulla tankar i egenskap av icke-serieläsare.
Anders Ö som jag bollade mycket formgivningsidéer med.
Naomi för att hon var den bästa jobbarkompis jag haft. Utan hennes arbetsdisciplin hade jag aldrig klarat det. Hon gjorde sin tredje bok samtidigt, så jag satt ofta på hennes köksgolv och ritade hela kapitel åt gången.
Thomas på Kartago Förlag som finputsade lite med formgivning på sluttampen.
Roffe på Kartago Förlag som är helt galen och tog in mig som en blöt hemlös hund när allt höll på att skita sig med boken.
Alla ni som läst bloggen. Hade jag försökt göra boken i smyg så hade jag nog inte kommit så långt alls. Tack vare bloggen utvecklade jag den stil som sen kom att pryda omslaget.

Och alla jag legat med. Utan er hade det inte blivit någon bok.

Att göra serier behöver inte alls vara ett ensamt jobb.

Här kommer coachen

Jag har märkt att många som vill börja göra egna serier gärna fokuserar på vilket papper eller vilken penna man måste använda. Det tycker jag är jättegölligt att de är intresserad av papper och pennor. Det enda trista är att de kommer till mig för råd och när jag säger att jag ritar på kopieringspapper så blir det ofta rätt aggressiva i sina mail tillbaka, som om jag ljugit för dem.
När det gäller pennor använder jag oftast Staedtler Pigment Liner (0.3/0.5/0.8). Tuschar större svarta fält gör jag antingen i Photoshop, med Winsor & Newton serie 7-penslar (storlek 2 eller 3), eller såna där penselpennor man kan hitta i kontorsbutiker.

Själva rutorna har jag inscannade på datorn och skriver ut nya sidor när jag behöver dem. Att sitta och rita alla rutor för hand med linjal när de ändå ska vara likadana på alla sidor är rätt mycket slöseri med tid. Jag tror de som gillar att göra sånt nog mest är ute efter att skjuta det verkliga arbetet framför sig, "Idag ritade jag inget på själva serien, men jag ritade klart rutor för sex stycken sidor i alla fall. Vad bra jag är!".

En annan sak man gärna verkar tro som glad amatör, är att man måste göra en serie som redan är gjort. Man måste göra en X-MEN-kopia, en Tintin-kopia eller en Dilbert-kopia. Jag tror det är fel tänk. Vad är poängen med att sitta och göra kopior av ens favoritserier - den äkta varan finns ju redan. Tänk istället på vilka serier som INTE finns, och gör dem istället.

För att sen få någonting gjort så kan det vara bra att dela in sig själv i tre roller:
Konstnären, kritikern och soldaten.

Konstnärens jobb är att komma med alla idéer, vad ska serien handla om, hur ska den se ut och allt det där.
Kritikern ska titta på det konstnären kommit fram till och plocka bort allt som inte funkar och lägga till det som behövs läggas till för att serien ska kommunicera det konstnären vill att den ska kommunicera. För mig så är kritikern framförallt den som stryker en massa idéer. Det klassiska "kill your darlings", helt enkelt.
Soldaten är den som sen kommer in och ritar hela skiten efter de order den fått från kritikern. Har man gjort allt ordentligt i de två förra stegen så ska inte soldaten behöva tänka något, utan bara göra. Om konstnären eller kritikern kommer tillbaka nu så kan det innebära att din serie kommer bli kraftigt försenad och förmodligen aldrig klar heller. Jag vet folk som suttit och grottat med en serie i fem år utan att det blir något, och framförallt är det egentligen inte samma serie som de hade tänkt sig från början.

Det är ungefär så jag jobbar. Sen finns det tusen andra sätt att jobba på som passar andra bättre.
Eftersom man inte tjänar några pengar på serier i Sverige så är det viktigaste att man kan stå för det man gjort. Att det var värt all tid och energi man la ned på sin serie.

Utan sex i arton dagar försmäktar vi på denna öde ö

Jag har varit utan sex i över två veckor. Det har verkligen varit jobbigt. Jag har provat allt - tragit en tarzan framför Facebookstatusar, gått på thailändsk kuk-akupunktur, duschat riktigt kallt. Inget fungerade.

Sen började jag spela GTA IV. Problem solved.

måndag 2 februari 2009

Kaptiel 1: Till Anna, sid 5

Kommer det alltid vara så här?

Dom säger att det blir lättare med tiden. Jag undrar vad de menar egentligen.

Tävling! Vinn boken, läs intervjun! Tjohej!

Just nu kan man delta i en tävling som Sundsvallstidningen "Esbjörn" anordnar där man kan vinna "Till alla jag legat med". Allt man behöver göra för att deltaga är att berätta om ett ligg.
Mer om tävlingen finner ni här: HÄR SA JAG!

Sen har de publicerat en väldigt djuplodad intervju med mig av en väldigt insatt och skicklig intervjuare, som ni kan läsa här: HÄR SA JAG!

söndag 1 februari 2009

Braj-Nikolaj

Idag ska en kompis bjuda mig på middag. Lättaste sättet att få mig att lämna mitt hem är att locka med mat. Smart, Braj-Nikolaj!

Först ska jag bara tvätta två tvättmaskiner. Alltså, jag ska tvätta sängkläder och handdukar - inte själva tvättmaskinerna.

I love you like a fat girl loves cake

De senaste dagarna har jag haft en så stor craving efter smörgåstårta. I min släkt är det bara på begravningar och bröllop som smörgåstårta äts. Jag vill inte att nån ska dö, för jag har inga rika släktingar att ärva, och äktenskap är jag starkt emot, så jag vet inte hur jag ska lösa detta problemet.

Eller jo! Jag fyller år 11 februari! Det är snart! YAY!

Var Bert sexig?

Var det förresten bara jag som blev kåt av att läsa Bert-böckerna? Visst var de ganska erotiska? Eller var det bara så i mitt huvud som tioåring?

Jag vill inte tro på vad mitt hjärta säger

ÅMG! ÅMHG!

(Åh Min Gud)
(Åh Min Herre Gud)

I alla fall, jag var medbjuden på fest ikväll och det skulle vara flera där som jag gillar att hänga med och även några som jag legat med. Först sa jag att jag skulle följa med, men sen blev jag liksom så himmelens trött, så jag stannade hemma istället. Nu har jag spenderat hela kvällen och början av natten med att ha väldigt tråkigt. Eller jag hade kul i ungefär 40 minuter när jag kollade på senaste avsnittet av Battlestar Galactica.

Sen kom jag på att jag kunde dricka vodka själv. Jag menar, jag är ju en "kul kille". Inte behöver väl jag sällskap för att ha trevligt? Nä. precis!
Så jag tog två shots och sen blev jag lite varm i magen och sen tänkte jag, "Fan, det är ju ändå lite slöseri att bli full om ingen finns här som vittne.", så då slutade jag dricka. Eller jag tog två shots till.

När jag sen släckte ned lamporna i lägenheten började det bli riktigt mysigt. Jag märkte att min kontorsstol började ge mig blickar och jag var inte sen att besvara dem. Jag tror att jag tar med mig stolen i sängen i natt. Behöver knulla och skeda.
Bara nån som håller om mig och säger att allt ska ordna sig. Ja, ni fattar.
Plus att min kontorsstol är jävligt sexig i den här dunkla belysningen.